Minns att jag tänkte; "nej jag är inte gravid" (hade gråtit vid varje mens i 6 månader vid det här laget och ville inte bli uppspelt av ett svagt streck som ändå inte skulle betyda något - trodde jag). Men någonstans i mitt huvud ekade orden från Familjelivs forum "ett streck är alltid ett streck"... Efter några dagar gjorde jag ännu ett test och det visade också ett svagt, svagt streck... Men lite tydligare än förra testet! Jag började sakta med säkert vänja mig vid tanken att; "jag är nog gravid ändå, äntligen". Men vågade inte riktigt hoppas. Jag berättade såklart för Dan efter första testet, sa att "jag gjorde ett test som visade ett svagt streck, jag är nog gravid", han svarade något i stil med "okej, vad kul!"... Haha, inte direkt den reaktionen någon av oss hade tänkt att vi skulle få, den dagen stickan visade ett streck/plus, men rädslan tog över. Rädslan för att testet skulle visat fel eller att vi skulle få missfall... 

Men, som ni alla redan vet, så gick allting strålande och vi fick äntligen vårt efterlängtade barn! Vår älskade, älskade son! Önskar verkligen att alla som vill, får uppleva kärleken till ens barn. Det är en otrolig känsla som verkligen inte går att beskriva. Hur mycket jag än försöker så kan jag aldrig förklara för någon hur mycket jag älskar Hugo. Det är för stort för att ord ska räcka till <3 

/ Ems.